Det är val i år. Men vad är det vi röstar om egentligen? Vad är det vinnarna får makten att göra? Att stifta nya lagar, absolut. Sätta agendan för myndigheter. Men inte minst: Makt över statsbudgeten, makt att bestämma hur mycket pengar som ska gå till vilket ändamål. Och att bestämma hur mycket skatt som företag och folk i allmänhet ska betala. Så hur fördelar sig de offentliga utgifterna? Varifrån kommer intäkterna? Vad vill den sittande regeringen och vad vill oppositionen? Låt oss ta en titt på siffrorna.

Vi börjar med den kanske mest intressanta delen av ekvationen – utgifterna. Hur spenderas pengarna egentligen?

Sveriges offentliga utgifter uppgick 2024 till drygt 3 200 miljarder kronor, vilket motsvarar ungefär hälften av landets BNP, eller ca 300 000 kr per person i landet. De största utgiftsposterna är socialt skydd, hälso- och sjukvård samt utbildning, som tillsammans svarar för omkring två tredjedelar av totalen.

Varje krona du betalar i inkomstskatt finansierar en del av den gemensamma välfärden — men hur mycket går till vad?

De offentliga inkomsterna kommer till största delen från skatter — framför allt inkomstskatt, mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter. Skatterna utgör grunden för finansieringen av välfärd, försvar och infrastruktur. Utöver skatterna tillkommer inkomster från statliga avgifter, försäljning av tillgångar och bidrag från EU.

Det vi kan se är alltså att drygt hälften av skatteintäkterna kommer från olika former av skatt på arbete. Samtidigt kommer ungefär 25 % av intäkterna från moms och olika punktskatter, och runt 15 % från kapitalskatter, där skatt på företagsvinster är den största delen.

Sveriges statsbudget – ibland skämtsamt kallad "nådiga luntan" – presenteras årligen i september i regeringens budgetproposition för det kommande året. Där läggs ett förslag fram till hur fördelningen av statens utgifter och det så kallade reformutrymmet, samt uppskattningar över förväntade inkomster. Denna budget kan korrigeras under året genom ändringsbudgetar, som innehåller justeringar på grund av olika förändrade förutsättningar – coronapandemin och kriget i Ukraina är exempel i närtid.

I höstas presenterade den nuvarande regeringen – bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna – sin budget inom ramen för Tidöavtalet, ett samarbetsavtal med Sverigedemokraterna. Men även oppositionspartierna presenterar konkreta förslag för hur de skulle vilja att statsbudgeten ser ut. Innan vi tittar på oppositionens alternativ — så här såg regeringens egen budget för 2026 ut.

Regeringens budget kan alltså justeras under året genom ändringsbudgetar. Enligt riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det innevarande året, men ändringar får även lämnas vid andra tillfällen om regeringen anser att det finns särskilda skäl till det. Den sittande regeringen har under våren 2026 presenterat tre extra ändringsbudgetar (utöver den ordinarie vårändringsbudgeten) med hänvisning till bland annat stödet till Ukraina och höga energipriser.

Värt att komma ihåg: staplarna i förra grafen visar förändringar i anslag per utgiftsområde — alltså utgiftssidan, inte hela kostnaden för en åtgärd. El- och gasprisstödet syns till exempel som en ökning under "Energi" i de extra ändringsbudgetarna. Men samma ändringsbudgetar sänkte också energi- och koldioxidskatten på bensin och diesel tillfälligt, vilket minskade statens inkomster med ungefär 9 miljarder kronor, vilket inte alls syns i grafen. Statskassan stärks ändå med ca 3 miljarder under 2026 enligt dessa ändringar, vilket beror på att stora delar av materielköpen för stödet till Ukraina betalas först 2027–2034. Samma pengar belastar därför kommande års budgetar i stället.

En skuggbudget är ett budgetalternativ som oppositionspartierna lägger fram som svar på regeringens budgetproposition. Den visar hur partiet i fråga skulle prioritera utgifter och intäkter ifall de satt vid makten. Oppositionspartierna publicerade sina skuggbudgetar under hösten 2025, där de presenterade sina planer för finansiering och utgifter för budgetåret 2026.